VAD GÖR SVENSKA FÖRENINGEN MOT PIRATKOPIERING - SACG?

Som innehavare av immateriella rättigheter är det viktigt att bevaka sitt skydd och att anmäla sina rättigheter till tullen. På basis av dessa anmälningar kan därefter bevakning ske vid gränsen och förhoppningsvis kan partier med kopior stoppas redan där. SACG har engagerat sig aktivt i arbetet inom EU för att skapa bättre regler som stoppar kopior och förfalskningar redan vid gränsen.

SACG håller också kontinuerlig kontakt med tull, polis och åklagare för att uppmärksamma problem och bidra till en dialog för att lösa dessa. SACG fungerar också som remissinstans i lagstiftningsärenden, både på nationell och internationell nivå och deltar i internationella möten och konferenser om frågor som rör piratkopiering och varumärkesförfalskningar. Föreningen står också värd för årligen återkommande konferenser med aktuella frågor inom området.

VARFÖR INTE PIRATKOPIERING?

Varumärkesförfalskning och pirattillverkning eller counterfeiting som det också kallas, är ett internationellt fenomen som idag upptar mellan fem till sju procent av världshandeln. Handeln med kopior är en parallell marknad till den reguljära och den påverkar och stör både den enskilde rättighetsinnehavarens ekonomi liksom marknaden i stort. Utsatta företag kan inte konkurrera på samma villkor som konkurrenterna vilket bidrar till en snedvridning av konkurrensen.

Kopieförsäljning avleder handelsflöden över till den kriminella delen av samhället och ekonomin och får de ekonomiska aktörerna att tappa förtroendet för marknaden vilket i sin tur leder till minskade investeringar. Det har allvarliga återverkningar inte bara på det ekonomiska utan också på det sociala planet och inom EU räknar man med 100.000 förlorade arbetstillfällen per år. I USA var motsvarande siffra vid samma tidpunkt 120.000 jobb. Kopiering på vissa delar av marknaden, exempelvis läkemedel och reservdelar, riskerar dessutom att skada folkhälsan och den allmänna säkerheten.

DET ÄR VÄL INTE SÅ FARLIGT!

Kopiering av produkter skyddade av immateriella rättigheter har ökat alltsedan 1980-talet. Den handeln har, liksom den övriga handeln, följt den ekonomiska och politiska utvecklingen under denna period. Världshandeln har stadigt ökat och ekonomins internationalisering, kommunikationsmedlens utveckling samt kollapsen i de politiska systemen i Central- och Östeuropa och f.d. Sovjetunionen, har bidragit till skapandet av nya, mycket aktiva marknader för produktion och konsumtion av pirattillverkade varor.

Bland de branscher som drabbats värst på världsnivå bör man nämna databranschen, den audiovisuella branschen, leksaksindustrin, parfymer, läkemedel, klockor, fonogramindustrin samt bilindustrin. Även mode- och merchandisingbranschen är hårt drabbad. När det gäller datorprogram lär pirattillverkningen stå för 46 procent på världsnivå.

Under den senaste tioårsperioden har dessutom den digitala marknaden ökat explosionsartat och vi står idag inför en marknad som genom sin utvecklingen av moderna, sofistikerade och lättanvända metoder för kopiering av produkter, är mycket gynnsam för varumärkesförfalskning, pirattillverkning och -försäljning.

Internets rasande utveckling och den alltmer utbredda användningen av elektroniska bärare och media inom alla delar av samhällsproduktionen, gör att vi dessutom kan se ett mer sårbart samhälle där varumärkeskopiering och pirattillverkning kan få oerhörda konsekvenser. Farhågorna inför framtiden ökar än mer då det är klarlagt att en stor del av kopietillverkningen och –försäljningen utgör en del av den organiserade ekonomiska brottsligheten med förgreningar över hela världen. Fenomenet är därmed inte länge i första hand ett problem för de drabbade företagen utan hela samhället som helhet kommer att drabbas mer än idag av konsekvenserna av undermåliga kopior.

Upp
Bakåt